• Länkar och dokument:

    Ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 20168) om miljörapport

Observera att du måste vara inloggad för att ta del av innehållet nedan, som i sin helhet är exklusivt för SBMIs medlemmar. Kontakta Joakim Heise på SBMI för frågor om medlemskap och inloggning.

SBMIs remissvar 2021

Säkerhet för hantering av utvinningsavfall

SBMI konstaterar att en bergtäkt i ett område med geologiskt gynnsamma förutsättningar inte genererar något utvinningsavfall, och kan därmed inte anses omfattas av kravet på en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall.
SBMI erinrar om att täktverksamheter redan omfattas av en ekonomisk säkerhet för efterbehandling, och att de eventuella merkostnader som hanteringen av utvinningsavfall medför bör kunna omfattas av den redan befintliga säkerheten.

SBMI avstyrker förslaget om att införa en särskild ekonomisk säkerhet för hantering av utvinningsavfall för täktverksamheter som genererar utvinningsavfall, då de redan omfattas av en ekonomisk säkerhet för efterbehandling, vilken bör kunna omfatta även hanteringen av utvinningsavfall.

SBMI avstyrker särskilt förslaget i den del som avser att avfallshanteringsplanen ska utgöra en processförutsättning (avsnitt 6.2), då det är prövningsmyndigheten som har att ta ställning till huruvida en sökande omfattas av kravet på att ha en avfallshanteringsplan.

Säkerhet för hantering av utvinningsavfall (M2021/02019) (2021-12-17)

NVs regeringsuppdrag om Schaktmassor

Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hanteringen av schaktmassor är mycket viktigt för SBMIs medlemmar, och för samhället. NV har möjlighet att tillföra betydande miljönytta och samhällsnytta genom att för bättra förutsättningarna för återanvändning och återvinning i anläggningssektorn. SBMI har länge påpekat behovet av ett sådant uppdrag och vi har stora förhoppningar på att uppdraget kan leda till förbättrade förutsättningar för en cirkulär och resurseffektiv hantering av samhällsbyggandets material.

SBMI anser att det är ett komplext och omfattande arbete att göra en heltäckande och välgrundad analys av de flöden naturvårdsverket efterfrågar som underlag till arbetet i regeringsuppdraget. Det är orimligt att förvänta sig att referensgruppen kan tillhandahålla det underlag som krävs för en rättvisande analys av samhällets massflöden. Om naturvårdsverket tillmäter stor vikt till denna analys som utgångspunkt för det fortsatta arbetet i utredningen behöver en ordentlig genomlysning av samhällets verkliga massflöden genomföras. Denna enkla enkät till samrådsgruppen är inte tillräcklig.

Samtidigt ser SBMI att det är viktigt att Naturvårdsverkets uppdrag inte fastnar eller försenas av det eventuella genomförandet av en fördjupad analys av samhällets massflöden. SBMI anser att andra delar av uppdraget bör fortgå samtidigt som en eventuell fördjupad studie av samhällets massflöden pågår för att inte försena uppdraget.

SBMIs kommentar till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om schaktmassor (2021-12-03)

Naturvårdsverkets remiss av handbok 2020:1 del1, centrala begrepp

SBMIs kommentar efter remissgenomgång av Naturvårdsverkets Handbok 2010-1 avseende centrala begrepp (2021-12-03)

Artskyddsutredningen

I implementeringen av fågeldirektivet i svensk lagstiftning har Sverige infört strängare regler än EU avsett, och strängare regler än något annat land. Utredningen föreslår att förbuden i Fågeldirektivet 2009/147/EG och Livsmiljödirektivet 1992/43/EEG delas upp i separata regler.

SBMI tillstyrker förslaget om att fågeldirektivets och livsmiljödirektivets olika förbudsregler ska implementeras i separata regler. SBMI anser att ändringen av reglerna behöver genomföras så snabbt som möjligt. SBMI anser att implementeringen i svensk lag vidare ska göras så lik direktivstexten som möjligt

Utredningen föreslår att länsstyrelserna ska ta fram så kallade livsmiljöunderlag för att förvalta och planera kommande begränsningar och skydd. Utredningen föreslår att livsmiljöunderlaget ska tvingande ingå som beslutsunderlag i prövningar. Underlaget föreslås tas fram länsvis och uppdateras vart 5:e år med start 2027.

SBMI avstyrker förslaget om att införa ett livsmiljöunderlag som ska tvingande ingå som beslutsunderlag i prövningar

Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (2021:51) (2021-11-05)

SIS Standardförslag om NVI

I den föreslagna standarden anges följande: ”Myndigheter kan välja att hänvisa till detta dokument vid en tillståndsprövning eller i en föreskrift. Standarden blir då ett kravdokument som ska följas.

”Utföraren ska leverera sådana fynduppgifter som omfattas av sekretesslagstiftningen i separat bilaga, med information om att uppgifterna är sekretessbelagda. Sådana uppgifter får levereras till myndigheter och andra som omfattas av offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Till beställare som inte omfattas av offentlighets och sekretesslagen (2009:400) får ett sådant PM levereras först efter särskild sekretessprövning samt att beställaren undertecknat ett avtal med Artdatabanken om hur uppgifterna får hanteras. Beställaren kan även själv begära att få ta del de uppgifter som levererats till Artportalen.”

SBMI ifrågasätter om det är rätt utifrån ett juridiskt perspektiv att ställa krav på sekretess gentemot beställaren.

SIS remiss Kartläggning av biologisk mångfald — Krav och vägledning för naturvärdesinventering (NVI) samt kompletterande inventeringar och förstudier (ftss199000-rev) (2021-11-05)

Juristutlåtande angående SIS remiss Kartläggning av biologisk mångfald — Krav och vägledning för naturvärdesinventering (NVI) samt kompletterande inventeringar och förstudier (ftss199000-rev) (2021-11-05)

Klimaträttsutredningen

SBMI har valt en aktiv roll i klimatomställningsarbetet genom att ta fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Den bärande grundtanken i industrins färdplaner är att vi ska klara klimatutmaningen gemensamt, och då i bemärkelsen gemensamt mellan samhällets olika institutioner som näringsliv, politik, regelverk, FoU. Utgångspunkten i arbetet inom fossilfritt Sverige är att klimatomställningen bara kan ske om vi tillsammans gemensamt arbetar mot samma mål. Genom samverkan mellan företag, branscher, kommuner och regioner ska vi identifiera hinder och möjligheter för att accelerera utvecklingen.
Mot denna bakgrund är det märkligt att läsa att utgångspunkten i klimaträttsutredningen är att inget händer om inte staten genom reglering, detaljerade tillståndsvillkor, och detaljerad tillsyn ingriper för att begränsa näringslivets utsläpp.

SBMI avstyrker en ökad detaljreglering genom tillståndsvillkor.

Utredningen har också  valt att föreslå två andra lagförändringar:
• Att införa kvantitativa begränsningar avseende klimatpåverkan i tillståndsprövningen
• Att ge regeringen möjlighet att stoppa enskilda verksamheter.

SBMI avstyrker de båda förslagen om kvatitativa begränsningar i tillståndsprövning och Stoppregeln.
SBMI anser att processen för verksamhetstillstånd behöver förbättras!

Rätt för klimatet (SOU 2022:21) (2021-10-21)

NV skrivelse Förbättrad  avfallsstatistik

SBMI vill framhålla att syftet med avfallsstatistiken inte enbart är den nationella rapporteringen, utan syftet för företagen är att mätetalen ska kunna fungera som relevanta nyckeltal i företagens verksamheter, som kan fungera som underlag för intern uppföljning och processutveckling. Det är viktigt att rapporteringen kan ansluta till företagens interna rapporteringssystem för att få avsedd verkan.

SBMI konstaterar att de förbättringsåtgärder som föreslås är rimliga och ändamålsenliga.
SBMI har inget att invända mot Naturvårdsverkets skrivelse.

Naturvårdsverkets skrivelse Förbättrad avfallsstatistik (M2021/00372) (2021-10-08)

Ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Ett stort antal av SBMIs medlemsföretag kommer att beröras av de föreslagna förändringarna. För vissa anläggningar kommer det att innebära mer arbete att ta fram avfallsstatistik.

SBMI konstaterar att de förändringar som föreslås är rimliga och ändamålsenliga i relation till vad lagstiftaren vill uppnå.
SBMI tillstyrker de föreslagna ändringarna.

Ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 20168) om miljörapport (NV-04787-20) (2021-10-08)

Hållbarhetskriterier för masshantering

Upphandlingsmyndighetens remiss: Hållbarhetkriterier för masshantering 

Rörligt mål – det största hindret är inte kravställning.
Just nu ses stora delar av avfallslagstiftningen över. Under 2020 och 2021 har ett flertal remisser skickats ut till berörda aktörer och flera remisser behandlas för närvarande på Regeringskansliet. Flera av de förslag som behandlas berör delar som kan ha en stor inverkan på förutsättningarna för cirkulär hantering av samhällets massflöden.

Rättsosäkert läge.
Den verkliga hanteringen i samhället idag skiljer sig från Naturvårdsverkets tolkningar inom en rad områden, exempelvis hanteras entreprenadberg som lagras ofta inom ramarna för produktlagstiftningen, medan Naturvårdsverkets remitterade vägledning klargör att entreprenadberg som lagras alltid ska klassas som avfall.

Bara denna osäkerhet i hanteringen avskräcker entreprenörer från att ta emot material som annars hade varit både lönsamt att hantera, och enkelt att nyttiggöra. ”Less is more” – ett kortare dokument hade tillfört mer. Upphandlingsmyndighetens underlag är alltför omfattande och svårtillgängligt.

Förtroende för entreprenören.
I dokumentet anges att ”massor inte bör tillfalla entreprenören. Möjligheten att kontrollera vart massorna hamnar minskar om de överlåts till entreprenören. Det kan i värsta fall kan leda till att förorenade massor dumpas på platser där de orsakar skador.” Detta resonemang präglas av ett lågt förtroende och misstanke om att entreprenören ska begå miljöbrott. SBMI anser att massor ska kunna tillfalla såväl beställare som entreprenör enligt vad som avtalas, och givet att massorna hanteras i enighet med gällande lagar och regler.

Synpunkter på Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för masshantering (UHM-2021-0077) 2021-09-06

Utfasningsutredningen

SBMI står tydligt bakom de svenska klimatmålen om att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast år 2045, och EUs mål om att nå netto-noll senast 2050.
SBMI har valt en aktiv roll i klimatomställningsarbetet genom att ta fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Villkoren för industrins omställning till eldrift behöver vara goda.

Omställningstakten idag i branschen är hög, och det finns en utbredd tro på att det är möjligt att klara av klimatmålen, men inte utan ansträngning. Ett fortsatt målmedvetet arbete och väl fungerande samverkan mellan samhällets olika aktörer krävs för att det ska vara möjligt.

  • Förstärkning av elnäten
  • Flexibla elabbonnemang för bättre nyttjande av näten
  • Biodrivmedel behövs även i framtiden

SBMI välkomnar klimatkrav i offentliga upphandlingar som Trafikverket och kommuner ställer.

I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040 (SOU 2021:48) (2021-09-03)

Cementaremissen

SBMI tillstyrker förslagen i remissen mot bakgrund av de enorma konsekvenser det skulle innebära för hela samhället och näringslivet om cementproduktionen i Slite plötsligt skulle upphöra.
 
SBMI vill i sammanhanget betona behovet av att åtgärda miljöprövningsprocessen i stort. Cementkrisen belyser tydligt behovet av att miljötillståndsprocessen behöver förbättras.
 
SBMI föreslår att tilläggsdirektivet (M2021:57) till miljöprövningsutredningen återkallas. Att i ljuset av cementafallet prioritera att lägga skattemedel på att utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd kan bli effektiva verktyg för att nå klimatmålen är inte konstruktivt.

SBMIs yttrande avseende Miljödepartementets remiss Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall (M2021/01600) (2021-09-03)

Förbättrat genomförande av MKB-direktivet

SBMI är införstådda med att Sverige behöver åtgärda de brister som EU-kommissionen framfört synpunkter på efter genomförandet av MKB-direktivet. Tyvärr riskerar flera av förslagen att bidra till en minskad materialåtervinning och försvåra utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Departementet bedömer i konsekvensanalysen att att näringslivet totalt sett kommer att få minskade kostnader och regellättnader.

SBMI konstaterar emellertid att regelbördan kommer att öka för täktverksamheter och verksamheter som återvinner material för anläggningsändamål. Eftersom fler och dessutom mindre verksamheter måste anmälas eller tillståndsprövas kommer det med stor sannolikhet att leda till en ökad arbetsbelastning för både tillsynsmyndigheter, prövningsmyndigheter och verksamhetsutövare.

SBMI ser också problem med att förslagen remitteras parallellt med flera andra pågående processer och regeringsuppdrag , vilket försvårar bedömningen av summan av effekterna av alla de ändringsförslag som bearbetas.

Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet (M2021/00596) (2021-06-11)

Yttrande om NVs handbok

SBMI anser att NVs arbete med revideringen av handboken ska pausas och NVs resurser ska prioriteras till arbetet med regeringsuppdraget om en bred översyn av hanteringen av schaktmassor. SBMI anser att NVs vägledning inte tillräckligt tar fasta på regeringens tydligt uttryckta strategi att öka de cirkulära materialflödena, minska resursanvändningen och öka nyttjandet av restprodukter.

NV har valt att stå fast vid inställningen att massor som uppstår vid till exempel tunneldrivning inte kan utgöra biprodukter eftersom dessa massor inte uppstår vid produktionen av en huvudprodukt. SBMI anser att detta ställningstagande vilar på vaga juridiska grunder, och tolkningen komplicerar och fördyrar hanteringen av miljontals ton användbart material helt i onödan.
NV anser att Entreprenadberg som behandlas och används på annan plats än där det uppkommit bör klassas som avfall med motiveringen att det ”vanligtvis inte finns någon säkerställd avsättning för alla de bergmassor som uppkommer”. Att säga att det vanligtvis inte finns avsättning för de bergmassor som uppkommer är fel. ”Säkerställd avsättning” behöver bedömas på ett rimligt sätt. SBMI anser att behovet att lagra material (även längre än 3 år) behöver ses som ett randvillkor.

NV skriver att Icke förorenade massor kan bedömas som avfall om det saknas en direkt avsättning eller om det är oklart om massorna kan komma till användning. SBMI anser att Icke förorenade massor är en viktig del av samhällets materialförsörjning. För ökad resurseffektivitet anser SBMI att utgångspunkten i vägledningen ska vara att i första hand nyttiggöra massorna som produkter, och endast i undantagsfall avfallsklassa dem.
Enligt NVs bedömning faller inte hanteringen av massor in under begreppet ”förberedelse för återanvändning”. SBMI delar inte denna uppfattning. Det finns många exempel då bergmaterial t ex tvättas och siktas och därefter återanvänds. Hantering av massor kan mycket väl falla in under begreppet förberedelse för återanvändning.

Enligt NVs bedömning faller hanteringen av massor inte in under materialåtervinning, utan ska bedömas som "annan återvinning". SBMI anser att återvinning av material för anläggningssyfte kan vara materialåtervinning. Bergmaterial är byggmaterial.
NV anser att om ett avfall ska användas ska det gå att visa ”att avfallet då ersätter ett annat material”. Det behöver alltså vara säkerställt att åtgärden skulle ha genomförts, även om det inte fanns avfallsmassor att tillgå. SBMI anser att bedömningen av anläggningssyftet inte kan utgå ifrån en jämförelse med användningen av jungfruligt material.

SBMIs kommentarer till Naturvårdsverkets revidering av Handbok 2010:1, återvinning i anläggningssektorn "Centrala begrepp" (NV-05919-17) (2021-05-31) 

Samhällets massflöden

Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hanteringen av schaktmassor är mycket viktigt för SBMIs medlemmar, och för samhället. NV har möjlighet att tillföra betydande miljönytta och samhällsnytta genom att för bättra förutsättningarna för återanvändning och återvinning i anläggningssektorn. SBMI har länge påpekat behovet av ett sådant uppdrag och vi har stora förhoppningar på att uppdraget kan leda till förbättrade förutsättningar för en cirkulär och resurseffektiv hantering av samhällsbyggandets material.

SBMI anser att det är ett komplext och omfattande arbete att göra en heltäckande och välgrundad analys av de flöden naturvårdsverket efterfrågar som underlag till arbetet i regeringsuppdraget. Det är orimligt att förvänta sig att referensgruppen kan tillhandahålla det underlag som krävs för en rättvisande analys av samhällets massflöden. Om naturvårdsverket tillmäter stor vikt till denna analys som utgångspunkt för det fortsatta arbetet i utredningen behöver en ordentlig genomlysning av samhällets verkliga massflöden genomföras. Denna enkla enkät till samrådsgruppen är inte tillräcklig.

Samtidigt ser SBMI att det är viktigt att Naturvårdsverkets uppdrag inte fastnar eller försenas av det eventuella genomförandet av en fördjupad analys av samhällets massflöden. SBMI anser att andra delar av uppdraget bör fortgå samtidigt som en eventuell fördjupad studie av samhällets massflöden pågår för att inte försena uppdraget.

SBMIs kommentarer till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hanteringen av schaktmassor (2021-05-21)

Miljödepartementets remiss ”ordning och reda på avfallet”

Miljödepartementet föreslår en rad åtgärder på uppdrag av regeringen i syfte att minska riskerna för avfallsbrottslighet, bland annat till följd av Think Pink-affären.

SBMI avstyrker i huvudsak förslagen till författningsändringar i den remitterade promemorian. SBMI anser dock att vissa delar av PMs förslag är positiva, och vissa förslag behöver bearbetas för att tillföra den avsedda nyttan.
SBMI anser att införandetiden för föreslagna ändringar är alltför kort och bör förlängas så att förslag i remissvar hinner beaktas och förändringar föras in. SBMI anser att ett alltför splittrat, komplicerat och restriktivt regelverk bidrar till att öka incitamenten för brottslig hantering.

SBMI betonar att en förbättrad och mer effektiviserad tillsyn utgör det främsta och viktigaste verktyget mot miljöbrottslighet. SBMI anser att principen om lägsta värde vid lagervärdering som framförs nedan skulle ge en större effekt i brottsbegränsning än många av de begränsningar i hanteringen som den remitterade promemorian föreslår.

SBMI välkomnar förslaget om att äntligen genomföra avfallsdirektivets undantag i svensk rätt. SBMI anser dock att det vore ännu bättre om ändringarna infördes i miljöbalken istället.

Den främsta anledningen till att SBMI avstyrker huvuddelen av promemorians förslag är att de bidrar till ett ännu mer fragmenterat och krångligt regelverk för återvinning. Vad som skulle behövas är ett enklare och tydligare regelverk som främjar framtidens cirkulära ekonomi enligt regeringens tydligt uttrycka strategi och handlingsplan. SBMI anser att departementet bör avvakta med regelförändringar tills Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hantering av schaktmassor är redovisat för att möjliggöra ett mer enhetligt förslag.

Ordning och reda på avfallet (M2021/00207) (2021-05-14)